| A-häst | | Om man i ett lopp väljer att rangordna hästarnas chanser menas med detta en häst som i förhand anses ha bra chans att vinna. |
| Aktion | | Hästens sätt att röra sig. Man skiljer bland annat på rund och flack (fram)aktion. Vissa hästar har aktionsproblem, problem med att trava rent och snyggt. Galopphästar med aktionsproblem rör sig kort och stelt istället för mjukt och med längd i stegen. Aktionsproblem kan bero på mycket: skada, dålig balans eller att hästen inte trivs på underlaget. |
| Andra par utvändigt | | Hästen springer i andraspår bakom den som travar utvändigt om ledaren. |
| Autostart | | Åtta hästar i första ledet, fyra i andra bakom en startbil. Vid internationella tävlingar kan det förekomma annat antal hästar bakom startbilen i de olika leden. |
| Avhängd | | En avhängd häst har blivit långt efter täten i ett lopp. |
| B-lopp | | Lopp för hästar som har få startpoäng och inte kommer med i vanliga lopp. B-loppen körs utan totalisatorspel och relativt låga prispengar. |
| | | |
| B-häst | | En häst som bedöms ha viss vinstchans. |
| Bakspår | | Startspår i andra ledet, 8-12 i volt, 9-12 i autostart. |
| Bakvarv | | Kusken värmer ofta upp inför tävlingarna med att köra några varv motsols på banan för att inte stressa upp hästen. Hästen lär sig att ta i för fullt och trava i tävlingstempo när den vänds upp i rätvarv. |
| Balans | | Banans underlag skiftar med årstiderna, temperatur och nederbörd. Under vinterhalvåret kan hästarna utrustas med hakar i skorna på grund av att banan är hård och fästet dåligt. Inom galoppen rids loppen i huvudsak på gräs- eller sandunderlag, vilket även kallas dirttrack. Häck och steeplechase är också underlag och gäller hinderlopp. Skor med hakar är inte tillåtet på galopphästar. |
| Barfota | | Hästen går utan skor fram, bak eller runtom. Numera kan detta avläsas i travprogrammen. |
| Behöver loppet | | En häst som inte är i toppform och därför behöver tävla sig i form. |
| Bergvinnare | | En häst som anses ha mycket bra vinstchans. |
| Bett | | Anordning som löper genom hästens mun. I bettet fästs tömmarna, och när kusken drar i tömmarna reagerar hästen på rörelserna i munnen. |
| Bjuda till | | En häst som presterar sitt bästa när kusken eller ryttaren begär det. |
| Bli över | | En häst som inte kan starta särskilt snabbt och därför lätt hamnar illa till, blir över. En häst med dåligt startspår riskerar också att bli över. |
| Blinkers | | En utrustningsdetalj inom galoppen, skygglappar som gör att hästen inte ser åt sidorna, bara rakt fram. Markeras i programmet med ”B”. |
| Blåsa till | | En snabb attack från häst som ligger långt bak i fältet. |
| Bollar av skumplast | | Har snören fästa i sig (så kallade urryckare), så att kusken kan rycka ur dem vid lämpligt tillfälle. En del hästar blir triggade då hörselskydden försvinner och tar i lite extra. |
| Bomullstussar | | Stora tussar av vanlig bomull instoppade i öronen kan funka bra på ljudrädda hästar. |
| Bong | | Gammaldags uttryck för spelkvitto och spelkupong. |
| Boots eller gummiboots | | Skydd (ofta av gummi) som dras över hästens hovar. Används både som skydd och för att hjälpa hästen till rätt balans. |
| Brisa | | Leka med motståndet, sticka ifrån de andra hästarna. |
| Broddar/hakar | | Dubbar för hästens skor när den behöver extra bra fäste, till exempel på en vinterbana (då man spolat banan med vatten). |
| Bryta | | När hästen inte håller ett rakt spår utan bryter (vill springa) inåt eller utåt. |
| Catchdriver | | Kusk som nästan bara ägnat sig åt att köra lopp och som hyrs in. |
| Defilering | | Hästarna paraderar inför publiken inför loppet. |
| Checkrem / Käkrem | | En checkrem är en läderrum som är designad att hjälpa en häst att trava rakt genom att förhindra att huvudet vrider sig åt ett håll. |
| Distansgynnad | | En häst kan gilla lång distans, en annan kort distans. På rätt distans är hästen distansgynnad. |
| Distanserad | | En häst anses distanserad om den kommer i mål ett visst antal sekunder efter vinnaren. Hur många sekunder efter beror på vilket typ av lopp det rör sig om. En häst som blir distanserad får inga vinstpengar även om den placeras sig på prisplats. Dis om vinnaren är tillräckligt överlägsen kan tvåan och trean bli utan prispengar om de kommer i mål distanserade. |
| Dosering | | Med dosering avses den lutning som banorna har i kurvorna. En väl avvägd dosering är viktigt för att bygga en bra travbana. |
| Dotering | | Den totala prissumma som hästarna tävlar om i ett travlopp kallas på travspråk, doteringen. Med detta avses inte bara det belopp vinnaren får utan det totala belopp som betalas ut till samtliga hästar. |
| Dra bomullen | | Hästen kan vara försedd med bomullsproppar i öronen för att den inte ska bli uppstressad av allt ljud. Bomullen kan dras ur för att göra hästen alertare. |
| Drivning | | Med drivning avses när kusken med hjälp av sitt körspö får hästen att anstränga sig lite extra på upploppet. |
| Dyngtrampare | | En dyngtrampare är en häst som gillar och gör bra ifrån sig vid tunga leriga förhållanden som andra hästar inte gillar. |
| Dödens | | Att gå i dödens är att trava utvändigt ledaren. De flesta hästar upplever detta som psykiskt påfrestande. |
| Dött lopp | | Flera hästar kommer samtidigt i mål och får dela segern. |
| Entaktad | | En häst som gillar att mala på i högt tempo hela tiden men som inte har någon bra slutspeed. Om en sådan häst brukar man säga att han är mera stark än speedig. |
| Entömd | | Med termen entömd häst avser man en häst som lutar med huvudet åt ena eller andra hållet. Detta kostar mycket mer energi än att springa med huvudet rakt fram och om en häst springer entömd beror det ofta på att den har ont någonstans. |
| Fela | | Galoppera |
| Fidus | | En häst som överraskar genom att göra ett bra resultat i förhållande till formraden. |
| Formrad | | Hästen senaste fem lopp och resultat. Många nollor i raden ger inte besked om någon bra form. |
| Frontrunner | | Med frontrunner avses en häst som gillar att springa först och som kan vara mycket svår att komma förbi om den får komma först. |
| Fäste | | Med fäste menas på travspråk precis som man kan ana att hästen behöver få grepp på banan när den springer. |
| Galopp | | Med galopp innebär att en häst går från att trava till att galoppera och därmed förlorar loppet. När detta händer så måste kusken lugna ner hästen igen och få den att börja trava igen. Det finns många olika anledningar till att en höst galopperar inklusive underliggande skador eller en nervös personlighet. |
| Gamascher | | Benskydd för bakbenets underben. |
| Hakar | | Hakar skruvas i skorna vid vinterbana (långa hakar) eller grusbana med hårt underlag vintertid. |
| Halvspår | | Med termen halvspår anses när en kusk kör med ett hjul i ett spår och ett hjul i ett annat. Detta är inte tillåtet då det gör det mycket svårt för andra hästar att passera. Att köra halvspår är mycket osportmannamässigt. Att köra i halvspår bestraffas trots att det inte är tillåtet mycket sällan inom svensk trav. |
| Handicaplopp | | Handicaplopp är en mycket spännande typ av travlopp som sällan hålls i Sverige. Vid Handicaplopp så ger man varje häst en individuell startpunkt som är beräknad utifrån att alla hästar skall komma i mål samtidigt. Man använder sig alltså av handicapp för att ge alla hästar en liknande chans att vinna oberoende av hur bra de är. |
| Handstropp | | Öglorna på tömmarna som kusken håller i. |
| Helstängt huvudlag | | Skygglappar som är fästa på huvudlaget, så att hästen bara ser framåt. Hjälper hästar att fokusera om den är alltför nyfiken på omgivningen. Detta för att hästen rör sig bättre och snabbare om huvudet är rakt fram, och då tar man gärna till olika hjälpmedel (om hästen inte bryter åt något håll för att den har ont eller om det beror på en skada). |
| Huvudstång | | En huvudstång är en stångs om man sätter på sin häst för att förhindra den från att vrida huvudet åt ett håll. Man får bara använda huvudstång på en sida av hästen. |
| Huvudlag | | Den anordning av remmar som fästs runt hästens huvud. |
| Hårt inne | | En häst som har lite pengar intjänade i förhållande till konkurrenterna i klassen, d.v.s. befinner sig i klassens nedre inkomstskikt i t ex silverdivisionen som omfattar 400.001 kr - 1.200.000 kronor. |
| Iskallt läge | | Spåret längst ut på vingen bakom startbilen anses av många kuskar vara ett iskallt läge. Bakspår för startsnabba hästar är också iskallt ibland. |
| Ickevinnare | | En ickevinnare är en häst som inte tycker om att springa först. Detta kan arta sig i att de viker ner sig på upploppet trots att de har mer krafter att ge och inte är trötta. |
| Jackpot | | Med jackpott avses när man på V75, V86, V64 och V65 kan vinna mycket stora belopp. Detta följer vanligtvis flera svårtippade veckor där outdelade delar av prispotten har flyttats framåt och fyllt jackpotten. |
| Jaga en slant | | Tränaren riktar in sig på en placering bland de sex främsta, dvs en som ger prispengar. |
| Jordbländare | | En jordbländare är en liten skärm som man sätter under hästens ögon för att förhindra att den ser marken precis framför sig. Detta förhindrar att hästen blir rädd för insekter, färgskiftningar i jorden och dylikt. |
| Jänkarvagn | | En jänkarvagn är en typ av sulky. Deras användande är mycket omdiskuterat. Jänkarvagnar har både fördelar och nackdelar gentemot vanliga sulkier. |
| Komb | | Komb är galoppens eget spel. Här gäller det att hitta 1:an och 2:an i rätt ordning. Komben kan spelas på alla galopptävlingar i alla lopp. |
| Korsförlamning | | En åkomma som kan orsakas av att häst anstränger sig för hårt fysiskt. Korsförlamning ger kramp i ryggen och det kan ta lång tid innan en häst återigen är 100% återställd. |
| Lopp i kroppen | | En häst som vilat, varit sjuk etc kan behöva ett lopp i kroppen innan den gör en förväntad prestation. |
| Lördagshäst | | En lördagshäst är en riktigt bra travhäst. Termen kommer sig av att ATG traditionellt har haft sina mest prestigefyllda lopp på lördagarna. Nu för tiden är det V75 varje lördag, fram till början av 1990-talet var det istället V65 som kördes varje lördag. |
| Naturtravare | | En häst som travar rent och vägvinnande utan extra utrustning. |
| Lunklopp | | Ett lunklopp är ett lopp där en ofta favorittippad häst får ledda hela loppet i en lugn takt och sedan vinna det relativt outmanad. Detta är mycket tråkiga lopp och inträffar främst när ingen tror sig kunna slå favoriten utan alla istället satsar på att tävla om andraplatsen. |
| Löpskalle / Löphuvud | | Med denna term avses en häst som verkligen vill vara först och som verkligen anstränger sig på upploppet för att få sitt huvud framför motståndarens. De kan t.ex. sträcka ut nacken maximalt de sista metrarna. |
| Lördagshäst | | Termen lördagshästar avser riktigt bra travhästar. Termen alluderar till att de är tillräckligt bra för att vara en del av V75 på lördag. Tävlingar där motståndet generellt är mycket bra. |
| Monte | | Med monte avses en speciell typ av travlopp där ryttaren sitter på hästen istället för i en vagn bakom. Trav är fortfarande den enda tillåtna gångarten. Termen Monte kommer från franskans ”uppsutten”. |
| Murphybländare | | Ett skydd som sätts för ena ögat på hästen. Om en häst ofta vrider huvudet åt höger, så sätter man en Murphybländare på vänster sida. Då måste hästen vrida upp huvudet för att se vart den springer. Murphybländaren får inte vikas så att hästen helt förlorar synen på det ögat. |
| Nollor | | Nollor i resultatredovisningen (formraden) ger besked om att hästen slutat oplacerad, oftast sämre än sjätte plats. |
| Norskt huvudlag, ”dra norsken” | | Skygglappar som kan regleras av kusken beroende på om han vill att hästen ska se sina konkurrenter eller inte. |
| Nosläder | | Band med fladdrande läderremmar som fästs över hästens nos. Ska hjälpa hästen att inte bry sig om grusstänk från hästarna som travar framför. |
| Omkrets | | Med omkrets så anses en travbanas banlängd. Olika längder kan ha stor effekt på loppen som hålls där då det bland annat påverkar hur stor vikten av rätt spår blir. |
| Openstretch | | Openstrech finns inte på alla travbanor. Där det finns så gör det loppen extra spännande genom att öppna ett extra insidespår på upploppet som gör det möjligt för hästen som ligger bakom ledaren i förstaspåret att utmana ledarhästen genom att kliva ut i innerspåret. |
| Passgång | | Passgång är en gångart som inte är tillåten i svensk trav och leder till diskvalificering. |
| Platsbud | | En häst som har bra chans att hamna bland de tre främsta. |
| Preparé | | Med Preparé avses ett lopp som en tränare anmäler sin häst till som träning och uppvärmning inför ett större lopp. Målet är ofta att hästen skall få ett lugnt inte alltför ansträngande lopp och det är inte ovanligt att kusken i dessa fall inte försöker vinna loppet om detta innebär att han behöver köra hästen hårt. |
| Pulla | | När hästen pullar innebär det att hästen vill trava fortare än kusken vill att hästen ska trava. |
| Pullburk | | Ett rör som sitter under hästens huvud för att förhindra att den drar ihop huvudet och därmed kväver sig när den pullar. |
| På väntan | | Med på väntan eller på rulle så avses en taktik där hästen får ligga bakom de ledande hästarna utan att försöka ta sig till fronten innan upploppet. Vid upploppet försöker man sedan ta sig till första platsen. Vissa hästar tycker inte om att vara i fronten och presterar mycket bättre med denna teknik. |
| Raymondkäke | | Uppkäkningsanordning för hästar med känslig mun. En förlängning av checkremmen. |
| Reserver | | Med reserver anses de hästar du vill spela på om en av de hästar du spelat på av någon anledning strukits. Reserver är m.a.o. något du anger själv när du spelar och skall reflektera de hästar du tror har bäst chans att vinna om dina favoriter stryks. |
| Resgjord | | Fästs mellan skalmarna på sulkyn och under hästens bakdel för att hindra den från att stegra sig. |
| Ryckhuva / Rycktussar | | Ryckhuva och rycktussar är hjälpmedel som en kusk använder sig av för att hålla en häst lugn under första delen av loppet. När loppet sedan går mot sitt slut så dras luvan av och hästen anstränger sig mer till följd av den förhöjda stimulansen från omgivningen. |
| Sele | | De remmar som man drar på hästen för att fästa utrustning i, som till exempel sulky. |
| Senskydd | | Läderskydd som hästen har på frambenen för att förhindra slag från bakbenen. |
| Sitta fast | | Hästen har konkurrenter runt omkring sig och får inte fritt fram. |
| Skalpers | | Skydd för hästens bakben, sitter strax ovanför hoven och ska skydda från slag från frambenen, särskilt vintertid då hästen har broddar på skorna. |
| Skoinformation | | Vilka skor en häst har kan ha stor påverkan på hur den presterar. Tränare är därför skyldig att lämna in information om hur deras häst kommer vara skodd under loppet senast en timme före spelstopp. |
| Slagläge | | Med slagläge avses att en häst som fått ett dåligt spår i spårlotteriet skall försöka ta sig till en bra position från vilken den kan utmana om segern under upploppet. |
| Slagrem/slaggjord | | Används på hästar som har en tendens att vilja sparka bakut i tid och otid, eftersom de blir irriterade på det som är bakom dem. Slagremmen läggs över hästens bakdel och spänns mellan skalmarna på sulkyn. Då kan inte hästen sparka lika högt och kraftigt som vanligt. |
| Smygkörning | | En häst som får ett vilsamt lopp i ryggar på andra hästar och sparar sina krafter till upploppets början då kusken vrider ut och spurtar till vinst. |
| Snabba pengar | | Hästen har vunnit många lopp på kort tid och kvalificerat sig i högre rikstotoklasser där konkurrensen från äldre, mer rutinerade hästar är stenhård. |
| Snackhäst | | En snackhäst är en häst som av en eller annan anledning utmärker sig vid en ugn ålder. En snackhäst utvecklas inte alltid till en bra vuxen travhäst. |
| Snäva spår | | I voltstart är spår två och fyra exempel på snäva spår där det finns mindre utrymme att vända upp inför starten. Det kan leda till att hästen blir störd och galopperar. |
| Snällt lopp | | Tränaren vill ge hästen ökat självförtroende inför kommande starter och kör därför ett "snällt lopp" invändigt. |
| Smygläge | | En häst kan vilja gå i ryggar så länge som möjligt och sedan avsluta med ett speedryck över upploppet. |
| Speedig | | En häst som kan accelerera snabbt upploppet ned och plocka vinster på sina "speedryck". En sådan häst tjänar på att loppet körs i lågt tempo. |
| |
| Spelvärde | | Med spelvärde avses skillnaden mellan en häst chans att vinna och de odds som hästen för närvarande ger. En häst med en liten chans att vinna men ett mycket högt odds kan t.ex. ge bra spelvärde eftersom chansen att den skall vinna är större än vad oddset reflekterar. | | Spetsbud | | En startsnabb häst som beräknas ta ledningen från innerspår bakom bilen eller från ett bra spår i voltstart. | | Spetshäst | | Spetshäst är ett annat ord för frontrunner. En häst som verkligen gillar att ligga först. | | Spetsseger | | En startsnabb häst som tar ledningen direkt i loppet och vinner från ledningen. | | Spikbud | | En häst som har god chans att vinna loppet och inte behöver garderas på kupongen.
Staketkusk
Alla ”experter” som vet - till skillnad från kuskarna - hur loppen ska köras. I alla fall i efterhand | | Springrem | | Hjälpmedel som ska hindra hästen från att kasta med huvudet. | | Spårlottning | | Vid spårlottning så lottas varje häst startspår ut för att garantera rättvisa lopp. Spårlottningen sker en vecka före loppet och sköts av Svensk Travsport. | | Spärrgrimma | | Gör så att hästen inte kan gapa för mycket. Då måste hästen andas som den ska, genom näsan, och det ska hjälpa den att fokusera på loppet. Dessutom ska spärrgrimman hjälpa till att förhindra att hästen ”leker” med bettet, eller lägger tungan över det. Den fungerar också som fästanordning för annan utrustning. | | Staket | | Med staket så avses en häst som har vunnit fem lopp i rad. Detta innebär att man bara ser fem ettor i hästens historiska statistik. Dessa fem ettor påminner i utseende om ett staket. | | Startpoäng | | Alla hästar har en startpoäng baserade på deras prestationer under deras fem sista lopp. Startpoängen avgör huruvida en häst får starta i ett visst lopp eller inte. De hästar men högst startpoäng bland de anmälda får delta i loppet. | | Stayer | | Med en stayer anses en mycket uthållig och fysiskt stark häst som kommer bäst till sin rätt över långa distanser. | | Strykningar | | Om en häst av någon anledning inte kan delta i ett lopp trots att de blivit anmälda så stryks de från loppet. En häst kan t.ex. bli struken om den inte kan tävla p.g.a. sjukdom. | | Stänkrädd | | En häst kan vara rädd för grusstänk från framförvarande hästar och vägrar gå framåt. | | Svansgaffel | | Svansgaffeln kopplas till selens ryggstycke, och gör så att hästen inte kan lägga svansen över tömmarna och bli svårare att styra. | | Svara | | En häst ökar farten när en konkurrent vill passera. | | Tempogynnad | | En stark häst som kan går ända in i mål med hög, jämn fart men inte har någon vass speed. | | Tempotorsk | | När en ledare har låtits leda loppet i en så låg hastighet att den har mycket krafter kvar på upploppet och det därför är näst intill omöjligt att ta sig om. De bakomvarande hästarna blir tempotorsk eftersom de inte tvingade upp farten tidigare. | | Tilläggsvolt / Tillägg | | Tilläggsvolt är en typ av handikappsystem som används vid flerklasslopp. De mer rutinerade hästarna måste göra en extra volt vid loppets starts vilket ger de mindre rutinerade hästarna ett försprång på 20 meter eller mer. Detta gör loppen mer jämna och spännande. | | Trafikproblem | | Med trafikproblem avser man när en avancerande häst p.g.a. en annan häst får problem att avancera och måste gå ut i ett annat spår för att fortsätta avancera. | | Tredjespår | | Tredjespår är det tredje spåret inifrån. Detta är ett mycket tungt spår att springa då distansen genom kurvorna blir betydligt längre och alla kuskar vill undvika detta spår. Det är ofta nödvändigt att gå ut i tredje spår i sista kurvan innan upploppet om man vill kunna utmana om segern. | | Trio | | I Trio gäller det att i ett lopp pricka 1:an, 2:an och 3:an i rätt ordning. Trio kan spelas med utgångshäst. | | Tungband | | Ett band av läder som man spänner runt hästens tunga och fäster under hakan för att undvika att hästen lägger sin tunga över bettet. Om hästens tunga ligger över bettet får kusken svårigheter att styra den. | | Tvilling | | I Tvilling gäller det att hitta de två hästar som kommer först i mål, d v s 1:an och 2: oavsett ordningsföljd. Tvilling kan spelas med utgångshästar för att reducera antalet kombinationer. | | Tåvikter | | Vikter som skruvas fast på framsidan av hästhoven. Används för att hästen ska få ett längre framsteg. | | Tömmar | | Kuskens ”styranordning” – de läderremmar som är kopplade till hästens bett och som kusken håller i för att styra, bromsa och gasa hästen. | | Uppanmäld | | En häst som anmäls till en högre klass än den som motsvarar de pengar hästen tjänat in. | | Upploppet | | Upploppet är den sista rakan under ett travlopp och den mest spännande delen av ett travlopp. Längden på upploppet kan variera kraftigt mellan olika travbanor och lopp. | | Utsvarad | | En ledande häst som inte släpper ned en häst som utmanar utvändigt, utan svarar ut dennes attacker. Hästen utvändigt blir då "utsvarad". | | Vass avslutning från kön | | En häst som fått ett vilsamt lopp långt ned i fältet och sedan har gott om krafter kvar att leverera en snabb avslutande spurt till seger eller plats. | | Vida spår | | En häst som får gå långa sträckor ute i tredje och fjärdespår för att kunna runda konkurrenterna. | | Vidöppet | | Svårtippat lopp med oviss utgång. | | Vinklad startbilsvinge | | En vinklad startsbilsvinge är en speciell vinge som används vid autostart vid fem av landets travbanor. En vinklad startsbilsvinge låter hästarna i olika spår starta vid olika distanser från startbilen. | | Vinnarcirkel | | Vinnarcirkeln är där vinnaren får ta emot sitt pris och alla intervjuer med vinnaren genomförs. | | Vinnarhålet | | Vinnarhålet är positionen i rygg på ledaren. | | Vinterbana | | En vinterbana är en bana där man medvetet skapat en isbana för hästarna att springa på. Vinterbanor blir väldigt släta men hästarna måste ha isdubbar för att kunna få fäste på underlaget. | | Vojlock | | Hästens nummerlapp. Är färgkodade – en färg för varje lopp. Informerar om vilket programnummer och spår som hästen har. | | Voltstart | | Hästarna snurrar i cirklar tills startpersonalen bedömer att alla ekipage har intagit sina positioner. Start efter kommandoorden: klart, ett, två och kör. Spår sex och sju kallas springspår, har längre anlopp och är förmånliga för startsnabba hästar. | | Värmning | | Hästarna värmer upp inför loppet. | | Värmningsinformation | | Hur hästen ser ut under uppvärmning. Information från uppvärmningen kan vara mycket värdefull för dig som spelare. Detta ger t.ex. spelaren chans att se som om hästen verkar entömd och kanske har ont någonstans. | | Åbykusk | | Åby travbana skiljer sig strategiskt mycket från andra travbanor och en kusk som är bra på denna bana kallas därför ofta för en Åbykusk. | | Årgångslopp | | Ett lopp för t ex fyraåriga hingstar och valacker. Hästarnas intjänade pengar spelar då ingen roll. Alla möter alla. | | Åter efter vila | | En häst som varit ifrån tävlingsbanan några veckor och kommer tillbaka och kanske har "glömts" av spelarna. | | Åtgärdad | | En häst har fått behandling efter en skada. | | Öronkappa | | Som en mössa över öronen av tyg. Kan vara fodrade med skumplast. Är antingen fasta eller så kallade ryckhuvor, som fungerar på samma sätt som skumplastbollar – det vill säga att de rycks bort vid lämpligt tillfälle. | | Överpace | | Ett lopp som travas i för hög takt så att ledarna tröttar ut sig och de hästar som inte överpacat sig och ligger i bakre led får en högre chans att vinna. | |
